• Kenneth Grönwall

Maria Baudou och så vidare

Här nedan har vi många intressanta livsöden som i grunden är skriven av min pappas kusin Östen. Han sammanställde sin släktforskning i en bok (Östens bok) för ett antal år sedan. Jag har dock bearbetat om texten och språket något samt anpassat den mer från mitt perspektiv, lagt till några bilder, fyllt på med information samt rättat några få faktafel. Det är inte så lätt att hänga med men längre ner i texten så kommer en sammanfattad grafik som kan vara till hjälp.


Skäfthammars kyrka vid Gimo Bruk år 1901

Maria Baudou var min farmors mormors mormors mor men även min farfars mormors morfars mor. Mer om det längre ned i texten. Maria föddes i Skäfthammar (Gimo) den 8 september 1753. Hon hade för övrigt ett vallonskt ursprung, läs mer om det här.

Hennes far var skomästaren Henrik Baudou (f. 1716) och hennes mor hette Kristina Boivie (f. 1716). Kristina dog dessvärre år 1757 då Maria bara var fyra år gammal. Tio år senare, år 1767, dog även fadern, så Maria blev föräldralös vid 14 års ålder. Så även hennes sju syskon, fyra bröder och tre systrar.

Gräsö

Femton år senare, närmare bestämt den 28 november 1782, gifte hon sig med Per Mattson (1755-1813) på Lundtorpet. Vad som hände henne innan dess får jag grotta i vid tillfälle.


Efter två barn på Lundtorpet, sönerna Matts (f. 1783) och Petrus (f. 1785), så flyttade familjen till Stora Högklyke. Där födde Maria sex barn till: Britta Stina (f. 1787), Henrich (f. 1789), Olof (f. 1793), ett tvillingpar (f. 1796, sonen var dessvärre dödfödd och dottern levde bara en månad) och slutligen, år 1797 i april, födde Maria, som då var 41 år gammal, sitt sista barn. En dotter som fick sin mors namn och kom att bli hela 89 år gammal. Maria Baudou-Mattsson dog den 17 november år 1816.


Maria och Pers äldste son Matts Persson (min farmor och farfars mormors morfar) gifte sig med en Karin Kajsa Matsdotter (1786-1871), född i Söderby på Singö, och flyttade in på granntorpet i Lilla Högklyke. Där födde Karin en son vid namn Peter i maj år 1810 men han dog tyvärr året därpå, så Karin och Matts struntade i det där med söner och fick ett gäng döttrar istället: Maja Greta (f. 1811), Kajsa Stina (f. 1813), Anna Brita (f. 1818), Lena (f. 1822), Lovisa (f. 1824), Johanna (f. 1827) och slutligen Charlotta (f. 1831).

Dessvärre dog Matts Persson i en skogsolycka den 25 januari 1837. Den då 26-åriga dottern Maja Greta hade gift sig år 1831 och fick med tiden tio barn. Den 24-årige Kajsa Stina tjänade som piga och 19-åriga Anna Brita gifte sig i Söderboda samma år.

Så Karin lämnades på Lilla Högklyke med fyra flickor (15, 13, 10 och 6 år gamla). Lovisa Mattsdotter (min farmor och farfars mormors mor) var 13 år den dagen då pappa inte kom hem ifrån skogen. Så hur blev det då? Torpet tillhörde Gräsö gård och sysslorna skulle skötas. Äldsta dottern Maja Greta med maken Matts Hansson flyttade in och det räddade situationen. Karin dog i Djäknevarp den 19 januari år 1871, sängliggande och blind men blev hela 85 år gammal och levde alltså 34 år till efter sin mans död.


Troligtvis det enda fotografi som finns på Lovisa Mattsdotter är från 1902. Tyvärr är bilden i en otillfredsställande upplösning och kvalitet. Men, tack vare Myheritage Bildförbättrare så förbättrades bilden, åtminstone på artificiell väg.


Vad jag vet är att dottern Lovisa bodde kvar hemma år 1841, men vad som i övrigt hände henne är höljt i dunkel, fram till att hon dök upp som piga i Yttersby på Kavarön söder om Öregrund år 1848.


Här ville Östen gärna tro (eller så hittade han bevis för det) att prästen på Gräsö drack portvin och så blev det en eldsvåda på prästgården och vissa gräsökyrkböcker från 1804 till 1860 brann upp :).

Hur som haver så gifte hon sig den 5 maj 1849 med en dräng på Yttersby vid namn Abraham Abramsson/Westerlund och att de sedan flyttade, via Lilla Risten, till skogvaktarebostället på ön Helsingen söder om Gräsö. Abraham, född den 9 februari 1826 på Singö, med föräldrarna Abram och Brita, blev skogvaktare under Forsmarks bruk som ägde en massor med mark i regionen.

Den 3 juni 1856 födde Lovisa en dotter som döptes till Brita Karin. Ett år senare, närmare bestämt den 25 september 1858, födde Lovisa en dotter till. Hon döptes till Anna Lovisa (min farmor och farfars mormor).

Den 14 juni 1873 dog dock Abraham i ”hjernfeber” (hjärnhinneinflammation) och den 30 december 1875 dog deras 19-åriga dotter Brita Karin av ”morbus brighti” (njurinflammation).

Lovisa gifte dock om sig den 23 april 1876 med en Jonas Ivarsson som var änkeman med tre barn från Snårudden på Sladdarö.

En skärgårdshistoria

Jonas Ivarsson, född år 1828 i Rättvik, var en 32-årig dräng på Ormön. Han gjorde den 20-åriga smedsdottern och pigan från Börstil (Östhammar) Charlotta Borgström med barn på sensommaren år 1860. I februari året därpå gifte de sig och barnet föddes den 30 maj samma år. Året efter, i oktober, fick Charlotta ett barn till. Hennes äldre syster med man och barn flyttade från Börstil till Båköudden på Sladdarön i oktober år 1862, så Jonas och Lotta flyttade över till samma ö efter att andra barnet dött. Men Lottas liv på Ormön, ägorna och vid Snårudden på Sladdarö, blev hårt och kort.

Hon födde:

  • 1861 i maj: Erik Enoch som dog efter 22 månader i bronkit.

  • 1862 i okt: Anna Charlotta som dog efter 15 dagar av ”slag”.

  • 1863 i dec: Bror Ivar som dog efter två år på grund av ”benvärk”.

  • 1865 i nov: Jonas Emil Ivarsson som blev vuxen. Han stack till Antwerpen år 1906.

  • 1868 i feb: Anna Gustava Ivarsson överlevde också och flyttade till Gävle år 1893.

  • 1870 i juni: Johan Jonsson klarade sig och gifte sig på Stora Risten.

  • 1872 i juni: Margreta Christina dog efter två månader på grund av ”slag”.

  • 1873, den 11 september, dog både Charlotta och barnet vid födseln.

Jonas blev änkling med en 8-årig son, en 5-årig dotter och en lillpojk på tre år efter att i princip ha haft ihjäl sin kvinna med hjälp av sänghalmen. Charlotta Borgström fick bara leva i 33 år. Jonas blev senare skogvaktare på Helsingen mellan 1876 och 1888 och var Forsmarks siste man på platsen.

Skeppare Jan Olof

År 1860 hade Lovisas dotter Anna Lovisa hunnit fylla 18 år och gick ibland tvärs över ön till båtplatsen på nordostsidan och tittade österut ut mot havet från Helsingen. Där, på andra sidan fjärden, låg öarna Rävsten, Bjurskär, Högsten och Stakskär till skydd mot nordoststormarna från Ålands hav. Hon visste nog att Lars Olof Andersson och Greta Stina Öman på Stakskär hade en 19-årig son som var sjöman och hette Jan Olof. Det hände nog att hon tänkte på honom ibland. Det blev så att Anna Lovisa och Jan Olof träffades och med tiden råkade det bli rätt så ordentligt. Men han seglade på sjön och var inte alltid hemma.


Jan Olof Larsson Skeppare (f. 1857), min farfars morfar. Fotot är taget hos Borring & Schutz i Köpenhamn. Bild 2 är förbättrad med hjälp av Myheritage Bildförbättrare.

Den 14 juni 1878 gifte de sig men Olof stack ut på haven igen och den 21 augusti samma år födde Anna Lovisa Larsson f. Westerlund en dotter hemma hos sin mor på Helsingen. Dottern döptes till Anna Lovisa Larsson (min farfars mor).


Det här fotografiet på Anna Lovisa Larsson f. Westerlund är taget 1902. Hon måste ha varit en ovanlig sköhet 24 år tidigare. Bild 2 är förbättrad med hjälp av Myheritage Bildförbättrare.

Skepparen Jan Olof och tre besättningsmän var på väg från Tyskland till Stockholm med sin skuta när tyfoidfeber bröt ut ombord. De tog sig till kaj och Jan Olof lades in på Serafimerlasarettet i Stockholm. Där avled han första dagen i november 1879, bara 22 år gammal. Han begravdes sju dagar senare på Norra Kyrkogården.

Så Anna Lovisa blev änka med en 14-månaders baby. Om hon bodde på Stakskär hos sina svärföräldrar eller flyttade hem till Helsingen vet jag inte. Ännu.

Ännu en skärgårdshistoria

Gustav Söderlund (min farmors morfars far) föddes den 17 juli år 1837 i Börstil (Östhammar). Han kom till Västerlund på Gräsö år 1853. Han blev torpare och gifte sig med Anna Andersson, född den 28 juni 1834 i Larsla.


Sedan blev det barn:

  • 1858, i juni: Anna Brita. Levde till 1926. Gift på Wargskär.

  • 1860, i sep: Anders Gustav. Dog 1900 på Stora Risten.

  • 1863, i april: Anna Lovisa. Blev 3 år. Dog 1866 3/18.

  • 1865, i dec: Carl Johan. Blev 2 ½ månad. Dog 1866 2/28.

  • 1867, i april: Carl Petter. Levde till 1943.

  • 1868, i aug: Johan. Blev 3 mån. Dog 1868 11/25

  • 1869, i dec: Janne. Levde till 1950.

  • 1873, i mars: Carin Gustafva. Levde till 1948.

Men Gustav Söderlund drunknade i Lundfjärden på annandag jul år 1872. Han gick igenom svag is nära hemvisten tillsammans med torpare Mats Matsson i Svepholmen. Gustav blev bara 38 år och den 31-årige Mats hann vara gift i fem år, lämnade en 5-årig son, en 2-årig dotter och en nyfödd son. Tragiskt.

Gustavs hustru Anna hade tre månader kvar till Carin Gustafvas födelse. Hon hade dessutom en 14-årig flicka, en 12-årig pojke och två småpojkar på 5 och 3 år. Dessutom hade ju tre av hennes barn redan dött. Det blev en tuff jul det året.

Från den här familjen kom äldsta sonen Anders Gustav Söderlund (min farmors morfar) som arbetare från Svepholmen och gifte sig med skeppareänkan Anna Lovisa Westerlund (min farmor och farfars mormor) på Stakskär. Vigseln ägde rum den 25 november år 1882, tre år efter Jan Olofs bortgång.

År 1886 äger och brukar svepholmsarbetaren Anders Gustaf fastigheten Svedden på Stora Risten.


Sveddan på Stora Risten. Taket på Lillstugan längst till vänster och storstugan längst till höger.

Inte skagenröra men skärgårdsröra

På båtsmantorpet rote 79 ute på Sladdarön härskade en viss Anders Gustav Nord, född den 5 maj 1824 i Börstil (Östhammar), med hustru Anna Ivarsson som var född den 6 september 1827 i Rättvik. (Alla båtsmän på 79:an kallades Nord i och med att de tog jobbet). De hade bara ett barn, en dotter döpt till Anna Nord. Anders och Anna flyttade när dottern gifte sig och drog in till Öregrund.

Sedan fanns det ju en Jonas Ivarsson (som jag nämnde tidigare), född den 3 december 1828 i Rättvik (som eventuellt var bror till Anna Ivarsson?), på Kavarö Skaten mellan åren 1846-1848. Efter det kom han till Stora Risten och förmodligen som arbetare vid gruvan på ön. Därefter hamnade han på Ormön, gifte sig med Lotta, flyttade till Sladdarön och blev far till sju barn och sedan änkling. Jonas blev skogvaktare på Helsingen när Abraham dött.

För övrigt så råkade nog Maria Baudous (1753-1816) sondotter Lovisa (1824-1909) träffa sin blivande man (dvs Abraham) när han var dräng på Bjurön mellan åren 1846 och 1848. På denna gård, år 1846, fanns det en flicka vid namn Britta Karin som då var tio år gammal, mer om det strax. Abraham drog sedan vidare till en gård i Yttersby där ägaren var från Abrahams hemö Singö och hette Matts Westerlund. Lovisa och Abraham tillbringade två år tillsammans på den gården, gifte sig och flyttade till Lilla Risten på Gräsö 1851. Sedan blev Abraham skogvaktare på Helsingen.


Lovisa och Abraham fick två döttrar på ön men Abraham och den ena dottern dog. Hon som överlevde, Anna Lovisa (min farfars mor), gifte sig på Stakskär och fick en dotter som sedemera blev piga på Djursten år 1895 till 1897 och därefter på Westerby mellan åren 1897 och 1899 tillsammans med en dräng som hette Johan Albert Andersson (min farfars far). Anna Lovisa f. Larsson gifte sig med Johan Albert år 1900. Tillsammans fick de elva barn.


Johan Albert Andersson (1875-1922) med sin fru Anna Lovisa (f. Larsson, 1878-1965)

Johan Alberts mor hette Britta Karin Tillman, dottern som var 10 år när Abraham kom till gården på Bjurön för 54 år sedan. Nu är Abrahams dotterdotter gift med en av sönerna i Britta Karins andra äktenskap. Britta Karin var en krutkvinna som födde sju barn innan förste mannen dog. Då gifte hon sig med den avlidnes bror och födde 9 till. Läs mer om det här.

Svårt att hänga med? Ingen fara på taket, det är inte säkert att folket ute på öarna hängde med de heller. Bilden nedan kan dock vara till hjälp.

Britta Karins sjätte barn i första äktenskapet, Catharina Erica Albertina, äktade näste båtsman Nord ute på Sladdarö. En kille som var född i finska Petalax. De fick en son som hette Nils. Och Brita Karins son Johan Albert från andra äktenskapet, gift med Anna Lovisa från Stakskär, såg sitt tredje barn Hildur gifta sig med denna Nils.

Sedan blev det ju så att Söderlund fick fem egna barn med Anna Lovisas mor. Den äldsta dottern Augusta Alfrida blev piga på Sladdarö när hon var 15 år. Vid 18 års ålder (1903) fick hon barn. Och 1904. Och 1907 med Lars Erik Forslund. Sedan lämnade han fru och barn och for till Amerika, närmare bestämt till Lancaster (Pennsylvania). Där dog han den 16 maj år 1960. Jag är osäker på om hans söner någonsin fick/hade vetskap om det här. Inte heller vet jag hur hans liv var och om han fick fler barn eller gifte om sig. Gravstenen berättar eventuellt något annat, där han benämns som en vän.

Det blev ett barn till, fast med en August Lindberg från Hille 1909. August Wilhelm dog den 2 augusti år 1911 i en olycka, troligtvis en skallbasfraktur med hjärnblödning men mer vet jag inte.


Bryggeridirektörens son på Sladdarö

Förvaltaren/chefen Karl Axel Grönwall (1872-1924) på Sladdarö gård (ca 300 ha mark) var en slarverson till en storbryggare i Stockholm men jättesnäll. Han märkte ju att Augustas män hade försvinnit ur hennes liv och tyckte synd om henne, de fattade tycke för varandra och så blev hon med barn i april 1913. Dottern Signe (min farmor) föddes den 14 januari år 1914. De gifte sig aldrig men var troligtvis trolovade och Karl Axel tog på sig faderskapet. Alfrida var 29 år och hade fem barn med tre olika män. År 1929, i augusti, blev dottern Signe också med barn och den blivande fadern, som var dräng på gården, hette Johan Erik Johansson (min farfar), född den 6 oktober 1901 på Bjurön, och var 28 år gammal.


Min farfar Johan Eriks och min farmor Signes mormor hette Anna Lovisa f. Westerlund / Larsson / Söderlund / Tomsson, för även hon hann bli gift med tre olika män. Hon kallades för Lovisa på Svedda ute i skärgården. Hon lät gubbarna döda och sticka årsgrisen så hon kunde ta hand om blodet. Sen jagades de bort för att resten av slakten och den dagen efter följande styckningen skulle gå rätt till. Gubbar ska ju ha en slaktsup. Gärna en stor en med påtårar, och då blir ju skållningen värdelös, ändtarmen snittad vid öppningen, gallblåsan kanske spräckt vid levern, talgen slarvigt utriven, ursköljningen kass och isärsågningen från svanskotan ner till nosen krokigare än en serpentin. Efter det är det tänkt att mor i huset ska göra fläskkotletter, fläsk, sylta, lungmos, leverkorv, fläskkorv, skinkor o.s.v. av en massakrerad gris med borst kvar på svålen!?!


Så Lovisa höll undan gubbarna. En redig kvinna.

Bild 1

Anna Lovisa Westerlund/Söderlund /Tomsson (1858-1943)


Bild 2

Bakre raden fr. v: Farmor Signe, farmors kusiner Ulla Eklund (fr. Stora Risten), och Astrid Söderlund /fr. Sund), farmors mor Augusta Forslund (f. Söderlund) med farmors syster framför sig, Elin Söderlund (änka, tidigare gift med Augustas bror Anton Agaton Söderlund).

Främre raden fr. v: Anders Tomsson, farmors kusin Anders Eklund och återigen farmors mormor Anna Lovisa Tomsson (f. Westerlund).

37 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla